Eftersök & viltspårsprov

Vad är blodspår, viltspår och eftersöksspår?

Uppdaterad: 2012-03-08

Eftersök på klövvilt är aktuellt när vilt, som rådjur, älg, vildsvin eller hjort blir påkört eller skadeskjutet och därefter lämnar olycksplatsen. Då behövs en hund som är tränad för att söka upp djuret så att det kan avlivas ifall det inte redan har fallit.

Lagen kräver att jägaren måste ha tillgång till eftersökshund i fall skadeskjutning inträffar och detta ur djurskyddssynpunkt. Polisen organiserar länens eftersökshundar så att dessa kan ringas in vid trafikolyckor med klövvilt.

Det finns olika sätt att utföra eftersök på. Grunden är att spåra i lina tills dess att närkontakt med viltet uppnås. Målet är att jägaren tillsammans med hunden, lugnt och sakta ska spåra upp viltet och sedan skjuta det, så att inte djuret plågas i onödan.

För att lyckas med ett verkligt eller så kallat "skarpt" eftersök krävs att hunden och hundföraren är tränade för uppgiften. Hundföraren ska vara väl bekant med att undersöka en skott-/olycksplats, vara kunnig på klövviltets beteendemönster och kunna skjuta svåra skott i stressade situationer. Naturligtvis ska hunden vara van att söka och gå i spår och hundföraren måste vara bra på att "läsa hunden", d.v.s. förstå hur hundens arbete i spåret fortskrider. Det senare momentet, själva spårningen, tränas bäst med konstlagda spår, s.k. blodspår.

Blodspår innebär att en person går en runda i skog och mark med en klöv hängande efter sig eller med en klöv fastsatt i skon (med hjälp av spårsko) och med en flaska droppande blod. Som avslut på spåret knyts klöven fast, lätt dold av en kvist eller liknande. Efter ett antal timmar kopplar man lina till hunden och visar startpunkten. Sedan är det hundens arbete att leta sig fram längs spåret till den gömda klöven.

Svenska Kennelklubbens jakthundsklubbar arrangerar officiella viltspårprov. Fr.o.m. 2012-01-01 är nya regler fastställda (kursiverad text nedan visar på ändringar).

”Viltspårsprovets ändamål är att kvalitetsbedöma deltagande hundars spårförmåga och lämplighet för eftersök av skadat eller dött hjortvilt, samt att stimulera intresset för att vidareutbilda hunden för praktiskt eftersök” (finns att läsa i Svenska Kennelklubbens "Regler för viltspårprov").

I viltspårprovet förekommer två klasser, anlagsklass och öppen klass. För deltagande i öppen klass krävs att hunden tidigare blivit godkänd i anlagsklassen. För de flesta raser gäller att hunden kan bli viltspårchampion (SE VCH) om den tilldelas 1:a pris vid tre öppenklasser.

I korthet läggs spåren i respektive klass enligt följande.
Anlagsklassen: Spåret ska vara minst600 meter långt och lagt så att det bildar fyra räta vinklar. Avståndet mellan vinklarna får inte understiga 50 meter. Spåret ska blodas 2-5 timmar före hundens start. 2 deciliter blod ska läggas med spårläggarkäpp eller stänkflaska. Blodstämplarna eller -stänken ska spridas med cirka 1 meters inbördes avstånd längs spåret. I samband med blodmarkeringen släpas skank av klövvilt. Skanken ska släpas även under bloduppehåll. På en raksträcka av spåret görs ett uppehåll i blodmarkeringen på en sträcka av cirka 15 meter.

Öppenklass (som i anlagsklassen förutom följande): Spåret ska vara ”nattgammalt” och läggas inom 12-24 timmarföre hunden ska sättas på spåret. I två av vinklarna görs ett avbrott i blodläggningen på en sträcka av cirka 20 meter. I en av dessa vinklar med bloduppehåll går spårläggaren utan ytterligare inblodning tillbaka cirka 15 meter, vid sidan av det lagda spåret på raksträckan ( oblodad återgång), och gör vinkeln där. I öppen klass ingår skottprövning.

Hunden ska under spårningsarbetet föras i spårlina vars längd inte får överstiga 10 meter. Avståndet mellan hunden och förarens fattning på linan ska vara minst 5 meter.

Under provet bedöms spårningsförmåga, tempo, självständighet och i öppen klass även skottreaktion.


Träning i blodspår är förutom träning inför eftersök en utmärkt aktivering/berikning för alla hundar. Hunden får göra nåt meningsfullt, där näsan kommer till användning och där koncentration lönar sig. Hunden får utlopp för sitt jaktbehov på ett kontrollerat och positivt sätt. Då många upptäckt blodspårets fördelar som berikning för sina hundar så har viltspårprovet utvecklats till en tävlingsgren. Detta är inte att fördöma men man ska ha klart för sig att bara för att hunden blivit viltspårschampion, så är den inte självklart en duktig eftersökshund.

 

Spårtips!

Här följer några tips för er som är nybörjare i spåret.

Utrustning
Använd spårsele eller spårhalsband. Spårselen är bekvämt för hunden men om du har en hund som är het och stark kan ett halsband vara att föredra för att du lättrare ska kunna hålla hunden. Spårhalsbandet är bredare än ett vanligt halsband och linan ska löpa mellan benen på hunden, detta gör att hunden får hjälp att sänka huvudet om den har en tendens att spåra med huvudet högt. Använd alltid samma utrustning till hunden i början.  Då lär sig hunden snart att selen/spårhalsbandet hör ihop med spårarbete. Det finns olika linor, allt efter tycke och smak. Ett tips är dock att märka upp linan vid 5 meter från hunden så du lär dig att inte vara för nära hunden i spåret (se reglerna för viltspårproven).

Blod/klöv
Optimalt är att använda blod och klöv från ett och samma djur men detta är svårt att lyckas med i praktiken. Att lägga med spårsko gör naturligtvis att spåret blir svårare men också mer autentiskt. Kan vara kul att testa men ett skadat vilt avger tydligen väldigt mycket dofter så en hund som är tränad på spår med släpad klöv brukar inte ha svårt att ta sig an ett verkligt spår ändå. Det är i bakklövarna som klövviltet har sina doftkörtlar men om du släpar klöven har ju detta mindre betydelse.
Blodet kan köpas, eventuellt förbeställas, i vilken matbutik som helst. Blodet räknas i lagens mening som "animaliskt avfall" och "mottagare av .. animaliskt avfall.. skall vara registrerad hos Jordbruksverket". Så vitt jag vet är detta inte belagt med några kostnader. Denna registrering ska kunna visas upp i mataffär vid köp av blod för utläggning.  Men man kan köpa blod för att göra palt, utan att vara registrerad....
Använd lite blod! I början kan man träna helt utan blod för att hunden inte ska präglas för mycket på att spåra på blod. I verkligheten avger skadade djur väldigt små mängder blod.

Väder, vind och terräng
Det är svårare för en hund att spåra i stark hetta än i lagom fuktighet, hettan gör att spåret dunstar fortare. Att gå från skugga till sol kan också vara svårt för en hund. Att spåra på en het berghäll är svårt. I lövskog med torra blad är svårare än på fuktig barrmark. Kraftigt regn kan spola bort spåret. Stark vind flyttar spåret i sidled. Gör det lätt för hunden i början! Men hunden ska klara alla förhållanden så när ni blir säkrare så är det variation som gäller,
du ska kunna läsa din hund och veta hur den reagerar vid olika förhållanden.

Tid
När du lägger spår efterlämnar du markvittring och luftvittring. Det är markvittringen hunden ska lära sig att spåra. Markvittringen  kan ligga kvar i upp till en vecka medan luftvittringen är förrädisk då den flyttar sig med vinden. Luftvittringen är ofta bortblåst efter ett par timmar. Av denna anledning ska ett spår ligga minst två timmar och mogna till innan du sätter hunden på spåret. Efter två timmar är spåret fortfarande ganska "brett" vilket kan hetsa heta hundar. Efter 12 timmar är spåret "smalare" och tvingar hetare hundar att sänka tempot för att hinna läsa spåret. Ju äldre spåren är desto större är dock risken att annat vilt korsat spåret, vilket naturligtvis bjuder på nya utmaningar!

Tempo och kontakt
Tempot ska vara lugn promenadtakt. Du ska smyga fram i terrängen, hinna läsa din hund och vara observant på spåret. Blodstänk, benflis och knäckta grenar är observationer som kan ge mycket information till den kunniga eftersöksjägaren. Har du en försiktig hund så får du inte hålla tillbaka om detta riskerar att få hunden ur balans men en het hund måste hållas tillbaka. Du får lov att lugnt berömma din hund om du är säker på att hunden är på rätt spår men du ska vara noga med att inte göra hunden beroende av dig. Om hunden söker din kontakt/hjälp i spåret så titta åt ett annat håll och vänta ut den tills den själv återupptar spåret. LITA PÅ HUNDEN! Ge den sälvförtroende!

Snitsla lagom!
I början kan det vara bra att sätta ut snitslar längs spåret så du vet exakt var spåret går, för att du ska kunna lära dig läsa din hund. Men träna sedan utan snitslar, risken är annars att du omedvetet korrigerar hunden när den spårar utanför snitslarna. Ofta spårar hunden rätt, men kanske är det vinden som flyttat spåret i sidled.

Börja enkelt!
Första gångerna ska du lägga ett helt rakt spår, ca 100 meter. När detta fungerar lägger du till en vinkel och ytterligare 100 meter. Bygg vidare i lungt tempo- det lönar sig i längden!

Träningsnoteringar
För anteckningar över er spårträning. Notera tider, väder, vind, terräng och resultat etc. Detta gör att du lättare ser vilka svårigheter ni behöver träna på och du kan se mönster i hur träningen påverkar spårarbetet.

BOKTIPS!
"Eftersök på klövvilt- Eftersökshundens dressyr"
av Mikael Tham, Prisma-förlag.
En komplett bok om eftersök för dig som vill veta mycket!

"Träna viltspår- Grunderna i eftersök"
av Marita Carlsson, Prisma-förlag.
Enkel och lättsam bok för dig som vill komma igång snabbt.



Tillstånd från Jordbruksverket

Följande finns att läsa på Jordbruksverkets hemsida.

"Detta gäller för blodspårning

Jordbruksverket kan ge tillstånd till att du använder blod av livsmedelskvalitet för träning och bedömning av hundar för sökning efter skadat vilt.

Observera att du även måste ha tillstånd om du handlar blod i en livsmedelsbutik som du sedan ska använda för spårning.

Du får inte använda blodet förrän tidigast två veckor efter det att blodet lämnat slakteriet. Anledningen till detta är att varor som lämnat slakteriet ska kunna återkallas om till exempel mul- och klövsjuka eller svinpest spåras till djur som passerat slakteriet.

Det kostar 300 kronor att få ett beslut om tillstånd. Tillståndet gäller i tre år. Ansökningsblanketten finns till höger.

Du behöver inget tillstånd för att få lägga blodspår med blod från vilda djur. Men du får bara använda blod som kommer från djur som du inte misstänker är infekterade med sjukdomar som kan överföras till människor eller djur.

Sidan senast uppdaterad: 2012-03-16"

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Bobby | Svar 18.10.2010 22.53

Roligt att du uppskattade sidan! Lycka till i viltspåren!

Kirasmatte | Svar 18.10.2010 01.10

Bästa sidan om spårning jag har hittat! Hoppas att du inte tar bort den för du tycker den är gammal!

Maria | Svar 02.10.2010 11.58

Hej Maria!
Vad roligt att våra äventyr kommer nån till glädje! Vi har inte uppdaterat detta på länge, som synes. Men våra äventyr i viltspåren fortsätter.

Maria | Svar 02.10.2010 01.16

Roligt att läsa och intressant.. Tack för att du delar med dig..
Lycka till med allt i framtiden,
mvh Maria
www.msundqvist.se

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

26.06 | 08:07

Hej Jessica! Ni har också en äldre gentleman hemma, med andra ord. De har lyckats uppnå en respektfull ålder! Vi har ju även haft deras far i familjen. <3

...
22.06 | 13:21

Hej, jag ramlade över er blogg av en slump. Vi har en hane från samma kull, en helbror som heter Blackie (Centennials Black & White). En underbart trevlig vovve

...
05.06 | 22:18

Tack för ros och tips!

...
05.06 | 15:02

VIlka fina vovvar och trevlig hemsida, lägg gärna till den på http://www.hahund.se/hundlaumlnkar.html så fler kan hitta den

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS