Dagbok

2010-12-30

Dags att knyta ihop ytterligare ett år.
Alltid lustig känsla att avsluta ett år för att börja ett nytt. Egentligen händer inget annat än att man byter almanacka och försöker lära sig att skriva ett nytt årtal: "2011". Men ändå drabbas i alla fall jag av känslor av blandad karaktär.
Året har varit så långt och händelserikt men har ändå gått så fort.
Så mycket har hänt men ändå inte.
Vart tar åren vägen?
Är jag tillräckligt tacksam för det jag har?
 Och kämpar jag tillräckligt mycket för att komma dit jag vill?

Hur ska 2010 sammanfattas?
2010-01-01 fick vi tillgång till uthusen här i Tockamåla och det känns också som starten på vårt liv här.
2010-03-19 fick vi nycklarna till huset och från och med dagen efter var vi bofasta Tockamålabor.
Att "bli med hus" var en stor händelse i mitt liv. Så roligt och spännande men också så pirrigt, ansvarsfullt och ibland läskigt. Men det var som att komma hem. Jag är onekligen "förälskad" i detta ställe.

Vi har blivit en hund fattigare under året eftersom Spöket fick flytta till nytt hem. Alltid trist att behöva skiljas från en vän men Spöket har fått det jättebra och stormtrivs med att slippa konkurrera med andra fyrfotingar om plats och kärlek.

Det har varit ovanligt lite hundsport och jakt under året. Huset har stulit mycket av den tiden som Bobby och jag brukade lägga på diverse aktiviteter och snön har gjort att mycket av jakten "frusit inne". Men hundarna har vi närmre oss än någonsin. Flytten till Tockamåla har skänkt gjädje även till hundarna. Egen liten äng och skogsbacke samt ombonad trädgård gör ett hundliv trevligare. Dessutom har inomhusreglerna ändrats och till hundarnas glädje är det numera tillåtet att gosa med oss i sofforna!

Farmor har fyllt hundra vilket också innebar tillfälle för släkt, som annars är spridd över världen, att träffas. Trevligt!

Micke presterade rekordtid med "den gula" i Dragrace, vilket han fortfarande gottar sig åt. Nu drömmer han förstås redan om att kunna sätta nytt personbästa till sommaren 2011.

Om vi räknar med att vi bott här sen 1/1 2010- alltså ett år- så har det legat snö här i 4 av de tolv månaderna som gått. Detta är ett ganska ovanligt fenomen för oss i södra Sverige. Dessutom är det just nu mer snö än i mannaminne.. Och det är BARA december! Vanligtvis kommer väl snön i januari, så hur sjutton ska detta sluta?

Snön gör livet tufft för viltet och vi pulsar dagligen omkring för att fylla på matbordet för djuren; småfåglar, harar och klövvilt. Under natten som gick har vi haft finbesök av älg som lämnat omisskännligt visitkort. Älgen som så många andra av våra "vilda grannar" har hållt tillgodo på de sockerbetor som vi lagt ut här i Tockamåla. Älgar i all ära men igår fick vi stifta bekantskap med en ny granne. En galt marscherade över vägen en bit från vår mark. Vi hann bromsa i god tid men han gjorde sig ingen större brådska. Han traskade över vägen precis där Bobby och jag brukar vända på vår kvällsrunda. Känns lite olustigt faktiskt. Nu gäller det att kunna övertala Micke till att följa med på kvällsrunda, annars kommer nog Bobby och jag hålla oss på tomten ett tag...

Imorgon är det den "stora skräckdagen" för många hundar, hussar och mattar.
Det kommer att knalla, blixtra och smälla.
Helt vansinnigt egentligen, enligt mitt tycke, att detta otyg får säljas. Borde vara viss licens för att få tända på fyrverkerier.
Om du vill undvika att få en fyrverkeri-rädd hund så kommer här Årets sista råd från oss:
"-Andas ut och ignorera!"
DU måste vara förberedd på att det kan smälla när och var som helst. Inte med en min eller gest eller ens tanke får du visa hunden att du märkte att det smällde. Låtsas som om det aldrig hänt. TITTA INTE på hur hunden reagerar, fortsätt bara agera som du planerat. Gå rakt fram om du var på väg rakt fram eller stå och njut av de vackra fyrverkerierna om det var det du tänkte göra. Men gör ingen GREJ av det. Om du tar det lungt och glatt kommer hunden i de flesta fall göra detsamma. Naturligtvis behöver man kanske inte utmana ödet med att förlägga hundrundan till 00.00 -00.20... Men inte heller dra för gardiner och vrida upp musiken vid samma tidpunkt - OM du inte alltid, varje dag, brukar dra för gardiner och vrida upp volymen såklart. DALTA INTE. En rädd hund går knappast att trösta med kramar och pussar. Du bekräftar bara för hunden att den har rätt i att vara orolig. Men samma ska här: brukar du bära omkring på hunden så ska du inte ändra rutiner och plötsligt låta den sitta oförstående på golvet bara för att det är nyråsafton. Ja, ni fattar.
Kanske får jag det till att låta för enkelt på grund av den enkla anledning att jag aldrig behövt se en verkligt fyrverkeri-rädd hund. Är hunden sedan tidigare traumatiserad så kanske den behöver annan hjälp som idag finns att skaffa, i form av piller och sprayer.

Nåväl, nu återstår 25 timmar av detta år.
Jag sätter nu PUNKT för det tredje året
med denna hemsida.

Jag tackar er alla för ert intresse
 och hoppas att ni vill följa oss även genom 2011.

GOTT NYTT ÅR!

// MARIA och co.

2010-12-22

Nu närmar sig fröjdefulla dagar.
Ute är det gnistrande vackert. Snön ligger som ett tjockt lager av lättvispad grädde, utbrett över landskapet. 
Vart man än vänder sig finns motiv för finaste
 tänkbara julkort. 

Här kommer en julhälsning från Bobby
till alla fyrbenta läsare.

 TOMTEN 

Uppståndelsen är stor. 2-benta släktingar är samlade. Spänd förväntning råder. Det tisslas och tasslas. Barnaögon tindrar.

Plötsligt bankar någon på dörren.

”-Hhoo, hhooo.. Finns här några snälla barn och hundar?”

In stiger en märklig figur. Ansiktet är dolt bakom ett stort, vitt skägg. På huvudet sitter en lustig mössa. Figuren rör sig hotfullt; går framåtlutad med tunga steg och talar myndigt med dov stämma. Figuren bär en stor säck över ena axeln. Kort sagt ter sig denna figur väldigt ohövlig när han klampar in i mitt revir.

Alla backar reserverat undan. En efter en vågar sig barnen sen försiktigt fram, för att hälsa på denna figur, som de kallar ”Tomten”.

Med risk för att krossa små-prickars tro på Tomten så tänker jag likväl avslöja vem som döljer sig bakom det vita skägget. Mötet med denna figur kan annars bli en traumatisk upplevelse för en lättskrämd prick. Dessutom, om du får panik och orsakar kaos vid denna, för 2-beningarna, ack så viktiga högtidsstund föreligger risk att du inte får ta del av vad Tomten har i sin säck…

Det som förbryllade mig mest vid mitt första möte med Tomten var att han luktade husse men kläder, rörelsemönster, röst och ansikte avvek helt från husses vanliga uppenbarelse.

Existerar det två individer som luktar precis likadant? Eller, har husse blivit tokig?

Lita alltid på din näsa!

Tomten är en vanlig 2-bening som är utklädd för att lura 2-benta småttingar. Luktar Tomten husse, så är det husse som tramsar sig..

Fråga mig inte varför 2-beningarna gör så här.
Som du redan vet så har dina 2-benta vänner mycket lustigheter för sig, som inte kan förklaras. Det är bara att gilla läget.

Den dag per år då 2-benta släktingar träffas, tänder massor av ljus, har röda kläder på sig och dukar upp en smarrig buffé, så ska du vara beredd. För när husse (eller matte i förekommande fall) säger: ”-Nähe, nu ska jag gå ner och köpa tidningen”, och du INTE får följa med, då dröjer det cirka 10 minuter tills Tomten (alltså husse) knackar på.

Behärska dig och genomlev artigt detta märkliga spektakel. Om du är en ”snäll” hund så kommer Tomten att skänka dig ett långsmalt paket som doftar tuggvänligt ben!

Jaha, så här har mina julaftnar sett ut i alla fall. Om jag tänker efter så är julen faktiskt en fin tradition. Alla är extra ”snälla”. Matte brukar sätta in en gran till mig, vilket är en jättefin gest. Om vädret skulle bli för blött eller kallt så har jag den att ”lyfta benet mot”.

Dessutom bjuder julen på många tillfällen att komma över extra lyxig mat. När 2-beningarna samlas så ska du hålla dig i närheten av småttingar som inte är hundvana. Dessa har en fantastisk förmåga att sprida godsaker kring sig. Men glöm inte att fundera på vad du är på väg att sluka! I juletider finns mycket att vara aktsam för. Choklad, nötter, russin och köttbullar (innehåller lök) är exempel på sådant du ABSOLUT INTE ska svälja, detta kan göra dig dålig i kistan eller faktiskt vara livsfarligt. Men ätliga läckerheter, som skinka och prinskorv, är ju inte heller fy skam!

En smarrigt GOD JUL

&

GOTT NYTT prickigt ÅR

Önskar

Bobby

2010-12-10

Go Kväll!

Det sprakar från tre eldstäder
och långkalsongerna åker av.

Vilken vargavinter!
 (Just nu minus 9,2 grader)
Nu är det nästan lika mycket snö som när vi fick tillgång till detta ställe, 2010-01-01.
Den 4:e december firade vi (inte, vi glömde...) att det var 1 år sedan vi signerade köpekontraktet för Tockamåla 1:4. Tusan va tiden går!

Plötsligt är jag full av inspiration till att skriva!
Ni får ursäkat om ett! och annat feel smyger sig in i teckten men det rakar bil så iland när jag har brödska att skiva allt jag, sill innan plickten kallas till: något brådskakande, typ kissnådiga vowar...

Vem vinner Idol?
Jag gissar Jay.
Jag gissar också att det blir mycket zappande framför tv-apparaterna ikväll;
Handbollsmatch, Idol och Nobelfest.
Det tycks gå bra för handbollstjejerna: klockan är 18:36 och jag hör glada hejarop från tv-rummet!

Tänk dig att du sätter tänderna i en Japp. Bissarna delar lätt den mjuka, softa, härligheten i sväljstora bitar. Sötsaken smälter i munnen och "glider" ner i strupen. Det vattnas girigt i gommen efter mer.  
Så nu har du precis besparat dig många kalorier.
Studier slår nämligen fast att om du föreställer dig hur du njuter av godsaker, så minskar suget efter just dessa. Spännande!
Bra bantningstips inför kommande försök att hålla "Nyårslöftet 2011"??
Läs mer om studierna i dagens BLT.

Varför har jag plötsligt en massa inspiration till att skriva?
Kan det bero på den vackra blomma som syns på bilden här intill?
Nej. Det beror inte direkt på blomman utan på gesten från min karl att GE mig en blomma!!!
-TACK Micke!

Här kommer en uppmaning till alla karlar:
Imorgon ska du gå och köpa en blomma
 -stor, liten, röd eller blå, billig eller dyr-
till den dam (eller karl?) som står dig närmast!
Till din tjej, din mamma eller kanske till din granne?
Du kan just nu inte föreställa dig hur löjligt glad mottagaren kommer att bli.
Men du har mitt ord på att du kommer skänka en
STOR portion glädje och kärlek!

Nån som börjat bläddra i tidningen
"Härliga Hund" nummer 12.
Om ni slår upp sidan 80-81
 så känner ni nog igen två figurer.
Det mesta i texten är jag nöjd med men det är svårt att få fram exakt det man önskar när intervjun görs,
 som hastigast, per telefon.
Naturligtvis borde jag bett att få läsa texten
 innan den gick i tryck. Nåväl...
Hoppas inte att jag skrämde iväg alltför många som går i hundras-vals-tankar.
Texten fokuserar onödigt mycket på att hundarna är "vaktiga" och reserverade.
Låter nästan som jag äger en best..?
Och så är det ju verkligen inte! Men jag jämförde med Spanielhundarna och då avviker ju Bobby en aning, just när det gäller vaktighet, reservation och ifrågasättande.
Kanske blir det upprörda känslor inom ras-folket?
Men jag gjorde så gott jag kunde för att ge just min syn på just min prick.

Stackars vilt. Den tuffa vintern har börjat tidigt i år..
Vi har haft rådjur som strukit mot huset på sin jakt efter ätbart. Några gamla äpplen som Bobby inte fått chansen att äta upp ger nu näring åt detta vilt. Stensötan på vår mur är också uppskattat. Tyvärr har de även gett sig på fågelför-automaten. Tror vi i alla fall. En morgon låg alla frön på marken och tydliga spår i snön avslöjade den misstänkte.
Nu i helgen ska vi försöka få fatt i sockerbetor för att göra livet något mer drägligt för våra grannar i skogen.
En älg har förresten traskat över vår äng.
Gisses vad mycket som händer i naturen när vi ligger och sover!
Spåren i snön avslöjar vilken trafik det måste vara i markerna. Spåren i snön av vilt, klövar och tassar, går kors och tvärs. Både Bobby och jag har det som roande inslag på våra rundor, att följa viltslagen och se hur de vandrar på våra stigar och hur de skapar egna.

Jaha, nähe. Nu ska jag sela på min prick och lägga täcke på fryskycklingen - det är dax för en kvällsrunda.
Men först en "eld-runda"...

Må gott!

Maria

Hej.

Sitter ni nu här igen och fördriver er världefulla tid på vårt småsnack från livet i Tockamåla??
Det gör ni helt rätt i!!


Jag har världens bästa föräldrar!
Ni finns alltid där för mig. Tack!

Mina föräldrar är inte bara bäst på att vara föräldrar- dem är klippor när det gäller att få oss att få nåt gjort här i Tockamåla. Idag har far och Micke satt upp den nymålade, polkagrisfärgade, dörren. Ett helt låångt dagsverk! Huset här har ju några år på nacken så mått på dörrar etc. motsvarar ju inte riktigt dagens standardmått. "Före-" och "efterbild" utlovas!
Mor och jag har kämpat i det som en gång  i tiden varit trädgårdsland och som förhoppningsvis ska vara detta igen till sommaren 2011. Idag har vi alltså grävt upp kilovis med blomrötter och gräs. Dessutom så har mor och jag lagt upp gardiner. Jag ligger efter med både det ena och det andra här i huset.. Men men. Vi kan väl fortfarande skylla på att vi är nyinflyttade och på att huset är såååå gammalt och slitet?

En tanke som allt oftare kommer till mig...
När vi flyttade hit till Tockamåla så ojade jag mig en del om hur synd det är att såna här fina ställen står och förfaller. Trädgården växer igen, färgen flagnar och råttor får fristad i uthus fyllda med fantastiskt spännande gamla saker..
MEN: efter mindre än ett år här tvingas jag erkänna ett bistert faktum..
Hur mycket vi än kämpar här så hinner inte vi heller med att göra detta hus rättvist. Jag inser att de tidigare ägarna måste ha lagt ner väääldigt mycket tid för att hålla stället i sånt "fint" skick som det ändå var.
Eloge till de tidigare ägarna!
 
Igår jobbade spanielhundarna fint på Marielund. De hittade hjortar, rådjur och gris. Till och med Knalle gjorde sig visst förtjänt av mat för kommande vecka också...

Dalmatiner-Kuriren är nu nästan klar. Redaktör Cecilia gör ett fantastiskt arbete! Att det finns eldsjälar som lägger obetald tid på sånt här? Men jag har själv fått äran att ha en liten, liten roll i framställandet av "Kuriren" och det blir ju bara roligare och roligare! 

Julklappstips!
När min farmor fyllde 100 så gav brorsan och jag (med familjer) henne en digital fotoram. Det kändes som en vild och galen idé, att ge en 100-åring en digital "apparat"... Men va 17 ger man till nån som fyller 100?
Faktum är att farmor har blivit mycket piggare sen hon fick denna fotoram till sitt sällskap. Minnet som ibland sviker henne, triggas av att se foton på kända ansikten, om och om igen. Nu kan hon namnge de flesta som snurrar runt i ramen. Det var visst halvt panik häromdagen när farmor och personalen inte fick igång fotospelet!
Kanske har du också nån i din närhet som skulle kunna fröjdas av en ram av detta slag?

Hoppas att du får en bra vecka!

Kramar från Tocka-tanten - Maria

2010-11-06

November....

Årets mörkaste och gråaste månad.. "Sommartiden" är slut och klockan fyra på eftermiddagen är det dax att tända "mys-lamporna". November är den månad per år som jag skulle kunna leva utan. Kan vi inte enas om att vi flyttar November och i stället förlänger Maj med 30 dagar? Visst hade det varit fint med extra dagar på våren för att njuta av allt ljus och alla spirande färger?

Nu är "smek-månaderna" i Tockamåla slut. Inne håller vi ca 16 grader för att inte gynna elbolagen mer än nödvändigt.  I stället håller vi oss varma med att elda i våra kaminer, med allt arbete som det innebär... Golven är kalla och vi slåss om de varmaste innetofflorna. Gårdsplanen är lerig och de sista tappra blommorna, röda rosor, har gett upp. Träden står nakna runt våra knutar.

Månadens spartips
En fleecefilt närmast kroppen, ett duntäcke över och ett par hemmastickade raggsockar på fossingarna möjliggör en god nattsömn trots att sovrummet bara unnas 16 grader. Förutom att ni sparar pengar på att hålla låg temperatur i sovrummet så kommer ni också närmre varandra..  
Dessutom blir uppvaknandet väldigt effektivt. Sekunderna mellan att täcke åker av till att kläder sitter på kroppen är få.

BOBBY
6 år har gått sen världens finaste hund föddes.
Jag kan inte nog tacka Bobby och Livet
för att jag får möjlighet att dela allt mitt med denna ljuvliga "prick".
Måtte du finnas hos mig för evigt...


Släkten har insett att Bobby är "mitt barn" och deras "barnbarn" och "barnbarnsbarn". Som alla "barn" numera får av sina kära, så fick också Bobby pengar till att köpa nåt han verkligen ville ha. På Torsås-marknad inhandlades därför en brunfläckig fårfäll (v.g. se bild till höger). Om kvällarna, framför TV:n, myser Bobby ner sig i denna mjuka och förvånandsvärt varma fäll. Att fällen har samma fina färger som Bobby gör den såklart ännu mysigare!

TACK!
Mina varmaste tackkramar går till min Micke som fixade så att min röda, fina, Caddy gick igenom besiktningen med blankt papper. Vilken lättnad!

KNALL
...har varit på sin första utställning, dock bara som åskådare. Han är en cool kille. Aldrig har han sett så många hundar och människor! Första kvarten satt han tajt vid min sida och bara tittade förskräckt på "cirkusen". Sen skakade han på sig och vandrade oberört runt bland stora och små "släktingar".
Vi har ingen erfarenhet av att ställa spaniel och vi har inte den blekaste om hur Knall motsvarar rasstandarden. Utseendet är inte prio 1 när jakthund ska väljas. Nu har jag dock fått för mig att återuppta Knalles viltspårskarriär. Och ska vi sikta mot viltspårstitel så behöver vi även en framgång i utställningsringen. Vi får väl se om vi vågar testa framåt våren. Att ställa en "pälsad" hund kräver mer förberedelse än när en dalmatin ska visas upp. Knall är nu klippt för att slippa springa runt med löv och kottar i pälsen. Men vad jag förstått så premieras välbehårade spaniels i utställningssammanhang.
Ja, ja. Detta kan bli ett lärorikt äventyr.

TOCKAMÅLA
Pågående projekt: Nyinköpt ytterdörr målas i rött och vitt. Att måla spröjs i tvåfärgat var inte det lättaste jag gett mig på.
Men sen när började jag göra det lätt för mig?

En dag visslade småfåglarna enstämmigt efter oss. Nu var det tydligen hög tid att börja dela med oss av vår föda till dessa små liv. Solrosfrön, havre, jordnötter och talgbollar går nu åt i en svindlande fart. Vi har fått begränsa utfodringen.. Fåglarna äter oss ur huset!! När maten är slut sätter sig en kinkig talgoxe och pickar på vår vedlåda som står på verandan.. Är det tacken vi får för att erbjuda kost och logi här i Tockamåla?
Men fåglarna är värda vart enda frö.  Dom är så trevliga att ha som sällskap. Att studera deras aktiviteter runt matplatsen är en avkopplande stund i vardagsbruset.

DALMATINER-intresserade...
 ... ska hålla utkik efter kommande nummer av "Härliga Hund". Jag har "inside-information" om att det kommer att komma läsning om vår älskade ras. Och om ni har tur så får ni även se "världens finaste prick" i just den tidningen.. Mer än så säger jag inte......

Nya vänner...
... har Bobby och jag fått i två ursöta valpar av rasen Siberian Husky; Viggo och Attle.
Det är magiskt att studera hundar i flock. Jag blir bara mer och mer faschinerad allt eftersom jag lär mig mer om hundar och deras språk. Att studera hundar ihop är bästa sättet att lära sig förstå hur vi bör agera i samspelet med våra "bästa vänner". Bobby är en alfahane som vet hur han vill ha det. Han är stabil och väldigt tydlig i sitt språk. Jag önskar att mötet mellan Bobby och dessa valpar hade filmats in. Filmen hade kunnat bli ett fin-fint lektionsmaterial i hur vi som människor kan bli en bra ledare för vår hund. På bara ett par minuter hade Bobby förklarat hur rangordningen såg ut, vilka regler som fanns i vårt hus och valparna accepterade frimodigt sin underordnade position. Vi 2-beningar kan tjata oss fördärvade i våra livslånga försök att uppnå samma resultat som Bobby lyckades med på denna korta stund. Magiskt!

Mer än 100 000 besökare har tassat sig in på vår hemsida under åren som gått. Det är väldigt smickrande att så många finner intresse av det vi i text och bild delar med oss av.
TACK!

Nu är det natt.
Mörkt. Kallt.
Och ganska mysigt!

// Maria

2010-10-03

Ny månad och vi är nu inne i årets sista kvartal.

Båtsäsongen är över och Hajen står på land och väntar på att få gå i ide. Sommarljumma skärgårdsklippor är ett minne blott. För 2010 i alla fall.

Carlscrona-cruisingen har varit så nu är även säsongen för den gröna Camaron passerad.

Micke och den Gula Camaron var på årets sista biltävling i Emmaboda i början av september. Micke körde sitt personbästa och kan nu med flaggan i topp avsluta tävlingssäsongen. Under "Bilar" kan film från racet skådas.

"-Jaha, och vad pysslar Tockamåla-borna med nu då?", tänker ni.

Jo..

Nu är det skördetid. Bär i rött och svart ligger och trängs i frysen. Äpplen kokas och mosas till goda mellanmål. Svampar steks och förvälls för att förgylla kommande höstmiddagar.

I år har vi utökat vår kunskapsbank inom svamp med två nya sorter; Karl-Johan och Vit Taggsvamp. Den sistnämnda är en riktig delikatess. Vi är som synes noviser inom svamperiet. Vi har haft god hjälp i vårt svampletande av länken:"Svampguiden".

Jaktsäsongen är i full gång.
En bock och två harar har fått sätta livet till.. Följ våra jaktäventyr under "JAKT".

Från förste oktober är det tillåtet att jaga rådjur med hund så nu är det Spanielhundarnas högsäsong!

Att få släppa hundarna fria i höstpyntade marker är en fantastisk upplevelse.
Ivern får hundarnas välmusklade kroppar att skälva.
På "-Allé!" brakar de loss över stock och sten och in i närmsta tätning. Minuterna går och jag står ensam kvar. I bästa fall hittar hundarna färska slag av vilt och retningen från detta spår får dem att släppa skall. Hetsiga skall som driver viltet. Ibland buktar viltet och har man tur så får man se en skymt av det springande djuret.
Skott och Knall driver bara korta stunder, högst 10 minuter. Men dessa 10 minuter känns som en evighet. Oron stiger allt eftersom skallen försvinner i fjärran. Ska hundarna hitta tillbaka?
Men konstigt nog kommer de tillbaka fortare än man kan förstå hur det går till. Själv går jag lätt vilse inom ett par minuter men hundarna har en fantastisk förmåga att hitta tillbaka i sina egna slag. Deras luktsinne är så ofattbart överlägsen vår.
Väl tillbaka slänger hundarna sig, anfådda, framför mina fötter för att få beröm för väl utfört arbete.

Det kanske ska förtydligas att jag inte är jägare. Oftast är det familjens storjägare, Micke, som agerar hundförare med bössan i högsta hugg. Jag är ute själv ibland för att motionera mig själv och jyckarna. För syns skull brukar luftgeväret få hänga på axeln. En aning töntigt kanske. Men om inte annat så för att hundarna ska vara säkra på att det är jakt och inte någon uppstyrd "vardagspromenad".

Det är en väsentlig skillnad på skogsträning av jakt- och sällskapshund.
När en sällskapshund ska lära sig att inte springa ifrån föraren på skogspromenader är ju ett vanligt tips att föraren ska gömma sig då hunden ger sig av på egna utflykter. Detta för att hunden ska känna sig otrygg i sin ensamhet, söka sig tillbaka till föraren och på så vis lära sig att hålla bättre koll på husse/matte i fortsättningen.
När det gäller hundar som ska lära sig att söka och finna vilt gäller det omvända. Som förare ska du stanna på den plats hundarna lämnade dig. Hundarna ska känna sig trygga i vetskapen om att du står kvar och väntar på dem.
Denna skillnad i träning är egentligen självklar. Men för mig som är van att hela tiden påminna Bobby om att vi ska gå tillsammans i skogen så känns det ibland lite olustigt att släppa iväg jakthundarna på egna strapatser.

Nu är det söndagskväll. Hundrunda ska följas av utfodring och snart ska Maria softa ner sig framför "Parlamentet". Chansen är stor att även vovvarna vill bänka sig framför TVn. En större soffa står på önskelistan...

Hoppas att Ni får en bra vecka!

Maria

2010-09-01

Vi gör er friskare och får er att må bra!

Jag vill, och får oftast, sova i mattes säng. Periodvis har det dock knorrats och jag har fått finna mig i förnedringen att sova i hallen med de andra hundarna. Min åsikt är dock att sovplatserna i hallen är till för just ”hundar”. Jag är ju prickig, och är alltså lite mer än ”bara” hund. Av denna anledning är mattes säng en mer lämplig sovplats för mig.

Nu har matte definitivt bestämt sig för att sängen även ska rymma mig. Detta har jag den lokala tidningen (Sydöstran) att tacka för. Den 27 juli kunde vi i den läsa om allt gott vi hundar bidrar med till er 2-benta. Inte undra på att vi kallas för er ”Bästa vän”!

I artikeln summeras en del av professor Kerstin Uvnäs-Mobergs studier. Enligt Kerstin så beror de hälsoeffekter vi ger er människor inte så mycket på den motion och friska luft som vi tvingar er till, vilket man tidigare trott. Nej, det är den fysiska kontakten med oss som är den största anledningen till de goda hälsovinsterna.

Vid fysisk kontakt frigörs en av kroppens viktigaste substanser, oxytocin. Denna substans för över individen i ett antistressläge. Oxytocinet sänker pulsen, höjer smärttrösklen, stärker immunförsvaret OCH gör individen mer social och nyfiken. Denna uppräkning kan, som många av er redan vet, göras så mycket längre.

Med denna studie grumlas mattes argument om att jag inte bör ligga i hennes säng på grund av hygieniska skäl. Eftersom den nattlånga beröring som jag erbjuder stärker mattes immunförsvar så kan man ju säga att det kompenserar de eventuella ”hygieniska skälen”.

Studier är bra, men jag vet, att innerst inne vill matte ändå inget hellre än att ha mig tätt, tätt intill under täcket. Hur mycket jag än solkar ner sängkläderna, med grus och hår, så kan inte ens natten skilja oss åt.

Till sist gott folk:

Oxytocin frigörs även hos oss hundar vid beröring, så…

-Kela oss! Det mår både Ni och vi gott av!

Puss, Kram & Kel!

// Bobby

2010-08-10

Ikväll längtar jag efter ert sällskap. Jag känner mig lite ensam i min kammare.
 
Hundarna sover och Micke sitter och vaktar på vilt.

Vad har ni gjort idag?
Jag började dagen med frukost ute på trappan. Därefter hängde jag tvätt att torka i sommarvinden. Detta är två förmåner som en villaägare har. Sen har jag pluggat/arbetat och arbetat/pluggat och.. ja, ni förstår. Just nu är det årsbokslut, periodiseringar och ackumelerande avskrivningar som ska hitta sin plats i min kunskapsbank.  Arbetsdagen tvingades jag avsluta när hjärnan mosade ihop sig. Det känns som om hjärnan fortare blir "fullpackad" av studier idag än när jag bodde hemma och pluggade. Men det är kanske inte så konstigt. Kanske kan jag skylla på åldern? Men jag tror att det finns en mycket enkel förklaring till fenomenet; när jag bodde hemma så fanns ju två vuxna där (mor och far) som pysslade om mig och min miljö. På nåt sätt fanns alltid mat när jag var hungrig, rena kläder prydligt i min garderob, ombonat tak över huvudet och inga räkningar att betala. Jag längtar faktiskt tillbaka till min "barndom" lite då och då.  Livet var så mycket enklare då, fast jag kanske inte hade vett att förstå. Men visst är det väl en viss frihet med att vara vuxen (men med frihet kommer ansvar, säger realisten..). Är jag vuxen? Fy, det lät läbbigt..
Nu spårade visst redogörelsen av min dag ur. Efter plugget så tog cykeln mig ner till Kristianopel. Där råkade en godispåse hamna i mina händer, och kan ni tänka er - plötsligt va den tom!  Och badkläderna blöta liksom mitt hår. Härligt va det i havet! Väl hemma bjöd Micke på vegetarisk sallad och kaffe. Efter energiintaget fattade jag sandpapper och målarpensel. Ett vitrinskåp och en dörr ska bli vackert vita.
Vi lägger vår tid på så konstiga saker. Jag kan förstå om grannar och nyfikna förbipasserande skakar på huvudet. Vi målar flaggstång, bygger jakttorn/vakkoja, köper inventarier på loppis... Småsaker! Egentligen borde vi naturligtvis lägga tid på att se över skorstenar och tak, köpa dörrar som inte rånar oss på värme..  Efter målning blev det nyheter och nu sitter jag här (kl. 00:00). Mellan uppräknade aktiviteter så har hundarna naturligtvis fått sina rastningar, mat och kel.

Att Bobby är min själsfrend, min lekkamrat, min terapeut - tja, mitt allt! - har väl alla förstått.

Men visst har vi alla, hör och häpna - även jag - ett behov av individer av samma art. Kära två-beningar är värdefulla tillgångar! De näras existens är så avgörande för hur livet ska upplevas. Ett telefonsamtal, en kram, en hjälpande hand, en fråga "Hur har din dag varit?", en önskan "Go Natt".
Tack till er alla som vill skratta och gråta tillsammans med mig!!!

Här kommer ett litet fint citat som jag just nu går och smakar på:

"Nyckeln är att låta den där "fågeln" sitta på fingret utan att kupa handen över den. Känner den sig trygg så stannar den kvar frivilligt."
Av Calle Schulman


En upplysning/varning:
På måndag, den 16:e, så börjar jakten på rådjursbockar. Så se upp i skogen för skjutglada jägare.

En vädjan till jägare:
Va inte för "lätt" på fingret.
Sikta inte bara av egoism på den bock med finast horn - tänk på framtidens viltstam!
Svälj stoltheten och tillkalla eftersökshund om olycka blir ett faktum..

Nu är familjens jägare hemma. Viltet - Micke: 1-0.

SOV SÖTT!

// MiaMaria

2010-07-20

Solen sjunker ner bakom sommarvarma stenmurar. Hallonen lyser rött. Knott lösgör sig från slånsnåren. Haren trycker på vallen och rådjurets lyssnande öron avslöjar dess plats i havreåkern. Renfana, mjölkört, röllika och blåklockor pryder vägrenen.
Mer somrigt än så här kan det inte bli.

Visst är det märkligt att man som vuxen dras till de platser och aktiviteter som man besökte eller gjorde som liten (mindre..).
Ikväll på hundrundan kunde jag inte låta bli att plocka en bukett av ovannämnda sommarblomster. Min tanke gick då till min farmor. Det är av henne som jag lärt mig vad vägrenens blommor kallas. Många buketter har hon och jag plockat. Hennes bukett blev alltid vackrare, mer väl arrangerad. Blommorna i min bukett spretade åt olika håll och färgerna blandades utan eftertanke. Nu går jag och skapar vackra buketter och tänker på henne. Nästa vecka firar hon sin hundrade födelsedag.........
Tänk att ha fått leva i 100 år.... 
Farmor har genomlevt två världskrig, sett första bilen rulla på stadens gator, varit med om omställningen till högertrafik och hon har upplevt TV:ns och telefonens intågande i världsordningen. Med mera med mera...
Nu är tiden då farmor kunde ströva ut i backen efter blåbär över... Livet kan tyckas hårt. Kanske är ålderns glömska en gåva för att våra minnen ska fördunklas och inte förgöra oss när vi en dag sitter där och inte kan göra det vi skulle vilja göra om vi mindes vad det var vi ville?

Ikväll rustade jag mig med myggspray och gav mig ut med bärkorgen. Det röda juliguldet hägrade. Bobby fick naturligtvis hänga på.
Märkligt är det att bären ser så stora ut och är så många då jag inte har nåt kärl att plocka dom i eller inte har tid. När jag väl står där rustad med långbyxor och korg så är bären små och väl skyddade av nässlor och tistlar..

Bobby håller sig troget intill. Ett och annat bär försöker han plocka men än så är han klumpig i sitt urval och stöter på en och annan tagg. Vår deal är att han får vart tionde bär som jag plockar. Då förblir han ett trevligt och troget sällskap.

Nu har vi alla avnjutigt bären som paj med vaniljsås. Recept på paj, som passar sommarlättjan, finns HÄR .

HANÖ   (klicka här för info om ön)
Micke och jag inledde semestern med en time-off på Hanö. På denna ö finns lagom lite att göra för att vi under två-tre dagar kunde lapa sol utan dåligt samvete. På väg till fina badställen besökte vi öns sevärdheter; bönsäcken, fyren och Engelska Kyrkogården, för att nämna några. Bönsäckens släta stenar har en speciell plats bland mina sommarminnen. Bönsäcken var många gånger målet för de seglatser som jag gjorde med mor och far när jag var liten. Nu fick jag chansen att visa Micke. Som ni ser på en av bilderna så fångade stenarna även Mickes entusiasm. På alla fyra låg han och letade efter bönsäckens slätaste sten. Hanmen bjöd på ljumma sommarkvällar med gemytligt stoj kring fritidsbåtarna. Friska bad från solheta klippor- Härligt!

Nu ligger Hajen äntligen i havet!

Skepp o Hoj!

// Maria

2010-07-09

Nu har sommaren verkligen hittat till oss i Tockamåla. Klockan är snart elva på kvällen och jag sitter här vid datorn och pustar i värmen. Nu klagar vi nästan på att det är varmt. Är det inte typiskt oss svenskar?

Arbetsdatorn är nu ihop vikt och undangömd. Tre härliga semesterveckor ligger framför våra bara sommarfötter! "Hemester" med några mindre utflykter väntar. Ska bli skönt att bara gå här och njuta utan tider att passa. Det j-kliga är att även lediga veckor har en tendens till att springa så fort..
Ordspråket "Fånga dagen" måste vi nutidsmänniskor ge upp. Vi har ändå inte en chans att hinna fånga den.. Bättre att INTE fånga dagen utan att låta den rinna fram i sin egen takt utan att vi ska jäkta för att hinna i fatt. Tja, det resonemanget var kanske inte helt lätt att hänga med på.

Jag har en hel lista på allt jag vill skriva här idag. Inser att jag MÅSTE försöka fatta mig kort för att inte tråka ut er fullständigt.

TOCKAMÅLA
Rosknopparna öppnar sig nu och jag står nyfiket och tittar på. Det är så spännande att få se vilken färg och form rosorna kommer att fröjda oss med. Trädgården här är ännu ett mysterium för mig. Ena veckan verkar rabatten tom och livlös. Livlösheten byts dock plötsligt ut av ett fyrverkeri av blad och blom. Häftigt! Även blommorna här inne i huset visar sin glädje över att ha fått flytta hit. Jag har aldrig fått en orkidé att blomma om men här i Tockamåla är nu flera på gång.
Koltrasten har ungar igen. Ugglorna skränar fortfarande om nätterna. Ugglorna verkar ha blivit tuffare för nu har de spridit ut sig över ett större område där vårt körsbärsträd verkar vara centrum.

Av timmret har det nu blivit plank. Förra helgen, i stekande sol, stod vi på sågverket och hanterade alla plank och ytved som sågverket spottade ut. Nu är här höga staplar av virke. Mycket ansträngning ligger bakom de staplarna. Och mer är att vänta. Nu måste vi bygga skjul att förvara planken i och nya byggnader måste uppföras för att vi ska få nytta av våra plank. "Har man inte att göra så.."

Vårt lilla ställe här i Tockamåla är helt rätt plats att fira semester på. Det känns verkligen att vi nu bor i en stor "sommarstuga". Låg diskbänk, dörrkarmar som tvingar till böjda nackar samt väggar och fönster som släpper in naturens ljud. Det gäller att njuta av ställets sommarcharm. Riktigt lika härligt kanske det inte kommer kännas när "november-noran" börjar dra runt knutarna..

HUNDAR
Knalle har fyllt 2 år!
Är det vanligt att en tvåårig hane inte lyfter på benet när han ska uträtta det "lilla" behovet?
Knalle bryr sig inte om att ens låtsas vara karl. Han glider fortfarande runt på en räkmacka i familjen. Med två 4-benta alfahanar som kämpar om att få styra flocken så verkar Knalle nöjd med att bara få vara sig själv. Tryggt tar han för sig av det han vill. Soffan nås genom ett snabbt skutt och han landar mjukt på någons mage. Finns inte plats ledig i soffan så tycker Knalle att det är helt okej att lägga sig ÖVER någon annan (2- eller 4-foting). Skulle någon misstycka så är det ju bara till att spela valp; d.v.s se frågande ut, lägga sig på rygg och visa hur liten och undergiven man kan vara (kan LÅTSAS vara..). Och hans taktik lyckas naturligtvis. Ingen i flocken kan banna en individ som visar sin undergivenhet. Han kommer undan allt! Det är således praktiskt, ur många synvinklar, att inte alltid påtala sin manlighet. Betänk det karlar!

Bobby mår fin-fint! Jag vågade inte ens hoppas att han någonsin mer skulle bli så här piggelin och aktiv igen. Soffor, sängar, bus i skogen och med kompisar, långa promenader och nu t.o.m. korta, långsamma jogging rundor. Att joggingen är ytterst lågintensiv beror kanske inte bara på Bobby, om vi säger så... Det hänger ju liksom en matte i andra änden av kopplet. Jag säger inte mer än så...
Nu är det rehabvänlig temperatur i havet här i Kristianopel så vi försöker simma lite tillsammans var och varannan dag. Badsäsongen hade gärna fått vara längre. Och jag blir riktigt less om våra simturer ska behöva upphöra p.g.a. alger. Fasansfullt. Därför hoppas jag på hårda vindar!

Bobby umgås allt mer med lilla schnauzern Betty. Hon är en riktig liten tuffing. Bobbys bordusa lekstil kan skrämma husets hundar men Betty tycker bara att det är skoj. Till slut är det hon som jagar Bobby runt-runt trädgårdslandet i en rasande fart. Underbart att se! Att Bobby behåller sin lekfullhet trots att åren går är skoj!

Bobby och jag har faktiskt anmält oss till kurs på Bruks igen. Hisnande känsla! Vi får väl se om vi tar oss ända fram till start denna gång. Vet inte riktigt varför jag utsätter oss för kurser? Nåt lockande måste det ju ändå vara eftersom jag inte kan låta bli att anmäla mig till dessa träningar. Jag vill så gärna visa upp Bobbys talanger för världen. Det verkar dock som om hans lydnadstalanger är väldigt lokala här i Tockamåla. Eller kan det bero på matte? Att hon blir en aning nervös när HON måste ta sig utanför Tockamåla-city och träffa andra människor?

Hundtips!
Hur många minuter per dygn ägnar din hund åt att äta/födosök? Här hemma ligger väl snittet på ca 1 minut, om vi bortser från de gångerna hundarna få gnaga på ben. Hur många timmar ägnar vilda hundar på att mätta sig själva???
Jag har börjat sprida ut kvällsfodret till jyckarna, på gräsmattan. En liter mat kan täcka en stor yta. Hundarna har att göra i ca 30 minuter innan alla småbitarna är upphittade. Dessutom lägger de lika mycket tid på att leta trots att bitarna till 99 % är uppätna. Under hela denna tid verkar hundarna njuta. De promenerar kors och tvärs mellan tuvorna med svansarna lyckligt svängande. Näsorna jobbar. När behoven gör sig påminda så sätter de sig under närmsta buske (utom Knalle som likt andra valpar sätter sig precis där han råkar befinna sig..). Denna berikning gör att matte under tiden kan fila på naglarna och promenaden kan rationaliseras bort, vilket känns helt okej i denna högsommarvärme.

JAKT
Ingen gris i sikte alls..

MJÖLK
Nu kan vi här i vår landsände tydligen köpa mölk, i affären, från lokala mjölkproducenter. I tidningen görs reklam för mjölk från kossorna i Mjövik, på Bengt Samuelssons gård. Detta vill jag testa! Det var på just denna gård som jag en gång i tiden (för ca 23 år sen?) började min bana in i det yrke som jag sedan skulle komma att arbeta inom (dock bara 2 år). Jag och min "bästis" fick äran att ge mjölk till kalvarna. Klart att det var inspirerande! Mamma var inte riktigt lika förtjust i mig när jag kom hem med samma kläder som jag haft i ladan.. Nåväl, denna mjölk vill jag testa!

Idag landade HUNDSPORT i brevlådan.
Hetaste tipset därifrån är att alltid ha kolsuspension hemma (kan köpas på apoteket). Detta ska tydligen vara bra mot diarréer och förgiftningar (exempelvis giftalger). Enligt reportaget hjälper detta inte alltid men skadar inte heller. Alltså värt att prova i krissituationer? Är detta verkningsfullt om hunden ätit choklad? Det är nåt som jag måste ta reda på. Nån som sitter på svaret?

HUNDSPORT påminner även om fakta kring temperatur i bil..
Exempelvis:

Kl. 08.00, skuggigt, temperatur ute +14 gr
-- ger temp i bil +19 gr.

Kl. 13.30, sol,  temperatur ute + 22 gr
-- ger temp i bil +85 gr!!!!!!!

Låter helt osannolikt (85 gr)!
Dessa enorma temperaturer har jag inte, tack o lov, noterat i min Caddy men +40 gr blir det fortare än kvickt. Betänk att hundar är än mer känsliga för värme än vad vi är.
Lämna INTE hunden i bilen!

GO NATT!
// Semesterfiraren Maria

2010-06-26

Tjaba!

Nu, NU börjar sommarkänslan infinna sig! Äntligen!


Helgen är fantastisk! Sol, bad och jordgubbar! .. Och vedklyvning...

Midsommarafton firade vi med grillat vildsvinsrevben och en cykeltur ner till Kristianopels gemytliga "festplats". Mer somrigt kan det nog inte bli! Vallar som doftar nyslaget och fält där vetet vajar stillsamt i vinden. Solen som sakta dalar ner mot havet och en trind måne som stiger mot skyn. Vackra båtar med flaggspel i topp och vingliga festprissar.. Önskar att jag tog kameran med mig så jag kunde visa upp allt detta vackra men, ack, den glömde jag hemma.

Här i Tockamåla känner jag mig äntligen HEMMA igen. Skavkulla är mitt "verkliga" hem men sen jag flög ur boet så har jag ju dragit runt med mina bananlådor ett antal gånger - NU vill jag stanna här!

Vårt lilla hus här känns så komplett. Här är rysligt mycket att göra och många skulle nog skaka på huvudet åt min entusiasm. Men jag njuter av små saker som förgyller ett hem. Jag har äntligen en egen bod att förvara trädgårdsredskap i, jag har en "egen" hylla för mina målargrejer. Vi har en träflaggstång. Här finns en sån där charmig trädgårdspump som bjuder kallt och skogsfriskt vatten mot en viss fysisk insats. Här finns fruktträd och en lykta som sprider guldgult ljus över vår gårdsplan om kvällarna. Och slutligen, det jag just nu uppskattar mest: BALKONG! Detta vackra "uterum" fångar solen från tidiga morgon till sena eftermiddag. I lä för västanvinden kan jag sitta och njuta, döljd bakom äppelträdets krona. Idylliskt!

Sist jag satt här och skrev så satt Micke på pass för vildsvin. Och det blev ju faktiskt utdelning. Mer om detta kan ni läsa under JAKT. Vi har fått svar på trikinprovet och jo, nu kan vi planera för sommarens grillfester!

Läste en intressant artikel från SYDÖSTRAN den 25:e maj. Rubriken löd: "Onyttiga rester gör hunden sjuk". Sammanfattningesvis så led hundar för 50-60 år sedan av näringsbrist medan dagens hundar drabbas av välfärdssjukdomar (precis som vi..). En av anledningarna till att hundarna blir allt mer överviktiga beror på att energiinnehållet i dagens männskomat, och då även de rester vi ger till hunden, har ökat i energiinnehåll. Eftersom hunden är lite av en allätare så är dock matrester inte att förakta. Forskning visar att 75% av det vi idag ger till våra bästa vänner är hundfoder och resterande procent kommer från hushållet. Att rester används är ju bra för miljön, vilket framhålls i artiklen. Viktig fakta! Ge aldrig hunden LÖK (innehåller för hunden giftiga ämnen). Förvara all CHOKLAD på säkert ställe där hunden ej kommer åt. Chokladen innehåller teobromin som hunden har svårt att bryta ner. 200 gram choklad kan leda till döden! Undvik att ge hunden rå äggvita då detta gör det svårt för hunden att ta upp B-vitamin. Generellt sätt ska hunden ej bjudas på ben av djur som börjar på F (fågel, fisk, fläsk och får). Säkraste benen är stora rörben och ledknotor från nöt och vilt.

Vad har ni laddat med för lektyr inför sommarens lata dagar? Själv har jag börjat njuta av "Så renoveras Torp & Gårdar", som tydligen är bibel för "oss" som är intresserade av byggnadsvård. Vet inte riktigt än om detta är lämpligaste boken att njuta av, finns viss risk att inspirationen blir allt för mäktig och övergår i stress.. Får vara på min vakt helt enkelt. Annars är det en bok som jag starkt rekommenderar!

När är det där f-nade fotbollsyran över? Trist att se gubbar springa kors och tvärs över en gräsmatta. Jag kan verkligen inte fatta att en sport kan engagera så OTROLIGT många över HELA världen och att vuxna karlar kan ha detta som sitt (väldigt lönsamma!) arbete. Nåväl, visst finns det en poäng med att sporten på nåt sätt förenar (delar av) nationen och upprätthåller många frändliga band med våra världskamrater. Men trist är det att titta på..

Tycker ni att jag svamlar mer än (vin)gligt idag? Kan i så fall bero på att jag smuttar på ett glas rosé. Jag gillar rosé för den vackra färgens skull!

Nu kommer karlen och bjuder på vingummin! Jag har den bästa karl jag kan tänka mig! Igår fick jag en hel påse "Salt & Blandat". Vet inte riktigt vad han fiskar efter.. Hjälp i vedhögen, kanske?

Ta inte illa upp men egentligen vill jag inte sitta här inne vid tangenterna. Myggorna tvingar mig dock in från denna vackra kväll. Kan vi inte plantera ut mer svalor??

Jag trodde att det skulle bli betungande att luka alla rabatter här i Tockamåla. MEN, faktum är att rabatterna är så prunkande av blommor att ogräset inte får en suck. Perfekt tänker ni. Nu får jag dock lägga tid på att rensa/klippa bort blommor för att exempelvis vinbären ska få en chans att se solen. Flera skottkärror med blommor får alltså gå hädan. Lite bakvänt, va?

Idag har vi kört hit båten och täckt av. Hög tid att börja preparera den inför semestern.
Jag är nog tillverkad på havet, jag är uppväxt på och vid havet, jag har spenderat största delen av mina somrar i havet. Alla övriga i familjen är besatta av sjölivet. Det har jag också trott att jag är. Jag älskar doften av unket i ruffen, klonget när linorna slår mot masten, känslan av teakdäck under bara fotsulor.. Men jag börjar successivt inse att jag trivs bäst på fastlandet. Att planera turer på havet är ett stort projekt. Vädret ska vara fint. Vinden ska vara åt rätt håll och i lagom styrka och den ska helst ínte vända under natten.. Allt ska man komma ihåg att packa, dumt att glömma tändstickor när enda maten man har med sig är karré att grilla.. Man måste välja strandhugg efter djup och när man väl hittar den där viken där vind och djup är perfekt-- ja då gäller det ju att viken inte är ockuperad av barnfamiljer med skälliga hanhundar.. Jag råkar visst vara "Kustskeppare" (?) men jag hinner ändå inte med att navigera. Det jag lärde mig under navigationskurserna var att det är väldigt mycket att tänka på och minst lika mycket som kan gå fel. Det finns ju så mycket sten under ytan som lurar alldeles oberäkneligt.. En och annan tur till ö i välkänt vatten är fin-fint om vädret är det rätta. Då är det underbart! Men jag börjar inse att för mig är det lagom spännande att dingla med fötterna i Östersjön medan jag tittar på vackra skutor i Kristianopels hamn.

Slutligen vill jag skryta (igen) om min allra käraste "prick"!
Jag minns hur jag stod på stan med min prick-bäbis för att han skulle socialiseras. Nyfikna stannade och log avvaktande. Alla verkade ha ett visst förhållande till dessa prickiga hundar. Många kom fram, eller tja, stannade några meter ifrån och frågade om de fick hälsa. De blev förvånade över Bobbys hjärtlighet, för deras faster/mormor/granne hade haft dalmatiner som minsann skrämde iväg brevbäraren och gav gäster ett mindre trevligt välkomnande. Jag minns hur jag stod där med min nyinköpta bäbis och började fundera på vad jag gett mig in på. Nu är Bobby alltid med mig på kontoret. Han sprider glädje och arbetsro till oss alla. Chefen flyttade på "grönsaken" (en stor grön växt) för att Bobby skulle få bättre liggplats och kollegorna sparar allt från äppelskrutt till tårtbitar för att muta Bobby med. Och det går naturligtvis väl hem! Bobby älskar mitt jobb! Sällan har jag sett honom så lugn och avspänd i en främmande miljö. Få av kollegorna är hundvana sen tidigare men alla är nu lika förtjusta över Bobbys sällskap! Jag ser Bobby som en god ambassadör för rasen. Han har definitivt övertygat mina kollegor om att dalmatiner kan vara annat än stressiga och opålitliga vakthundar.

Återigen igen har jag tröttat ut er med ett låångt inlägg. Nu ska jag maka mig in i duschen och öppna fönstret mot vår grönskande trädgård.

Soliga hälsningar
Maria

FOTO: Det tar på krafterna att bo på gård! Husse och Bobby slappar i sänghalmen.

2010-06-17

Otäckt va fort tiden går.

När jag va liten tyckte jag att mamma va konstig ibland. Hon klagade på att "-Tiden går så fort! Är det redan jul/midsommar.." Själv tyckte jag att tiden gick långsamt. Det kändes som evigheter mellan måndagen och fredagsgodiset. Sommarlovet kändes som en lång låång resa med jordgubbar, bad och tidsfördriv som kortspel. För att inte tala om de ljusår av väntan som fanns mellan födelsedagen i maj och julafton. Nu är jag nog gammal... Har knappt lärt mig skriva 2010 istället för 2001.... Hur ska jag då fatta att vi redan har avverkat första halvan av första sommarmånaden???

Vi har köpt säsongskort till Eriksbergs Vilt- och Naturpark. I måndags var vi i parken för årets första visit. Som vanligt bjöd parken på fantastiska upplevelser. Försiktiga dovhjortar lät sig skyggt fotogaferas. Kronhjortar med horn som får jägaren att svettas och oss andra att förundras. Hur orkar hjortarna balansera dessa spiror och hur bär de sig åt när de ska rusa genom tätningar??? Grisarna låter sig nästan klappas. Små vildgrisar i igelkottsstorlek letade korn brevid bjässar på +150 kg.
Utflykten blev extra minnesvärd då bilen började koka.. Att gå ur bilen i parken är förbjudet. Men vad göra? Micke fick leka reparatör och jag retades med kameran. Äventyret slutade väl.

Apropå gris så sitter Micke ute på vak i natt igen. Nu är det KRIG! Grisen gäckar oss.. Vi vet att den är där. Den är fräck nog att lämna tydliga spår och den blåste ut sin förargelse när den kände vittring av Micke härom kvällen. Säga vad man vill om grisar men det är riktigt skärpta djur!

Utanför sitter mina släktingar, ugglorna, och samtalar på sitt eget skrikiga språk. Är det kattugglan som gnäller så? Jag ska göra ett nytt försök att smyga på dom. Men att smyga på en uggla är väl som att försöka springa ikapp en geopard..

Just nu är min dator kinkig. Jag kan inte redigera mina bilder som jag vill så ni har foton att fordra. Får jag fresta med bilder från bl.a. Grönskogsgård och Eriksberg? Den som väntar på nåt gott...

Vi har ett underbarn bland våra vänner. Mr Holmberg är fenomenal på att lacka motiv och rita serier. Låter kanske inte så märkvärdigt men kika in på följande länkar så kan jag satsa en slant på att ni kommer bli rejält imponerade!

Holmberg delux (serier)
Painton (motivlack)

NJUT av LJUSET!

// Maria

2010-06-08

Hej!

Vilken månad är det egentligen?
Grått, blött och knappt 15 grader...

Känns mer som april än årets första sommarmånad.
Jag eldar för glatta livet och sitter med tjocktröja och huttrar..

MEN helgen var ju fantastisk!
Sånt väder vill jag ha de närmsta tre månaderna.
På söndagskvällen åkte vi en runda med Camaron. Vägen ledde ner till kustens pärla; Kristianopel. Här var det stilla vind, vackra båtar och doftande blomprakt. Den lilla byn med spännande historia har verkligen lyckats att bevara och utveckla sitt värde. Välvårdade hus, aktiv camping och evenemang som duggar tätt gör byn levande!

Svenska Folket hissade i söndags flaggan för min karl som fyllde år!
Jag vill rekommendera en av de presenter Micke fick, nämligen boken
"BLEKINGE Sveriges Trädgård".
Boken bjuder på en kavalkad av vackra bilder från vårt sköna landskap och kompletteras av intressant text och vackra dikter. Fotografen är Seth Nilsson och dikterna är av Harry Martinsson. En bok att njuta av och att ge bort till vänner som förtjänar! Seth Nilsson har en hemsida som bl.a. presenterar de föredrag han kommer att delta i. Seth Nilsson fick för övrigt Karlskrona Kommuns Miljöpris 2009.

Hittade lite info kring fästingar.
Fästingen tillhör spindeldjuren.
Fästingen lever som olika former i olika cykler. Ägg blir larver som blir nymfer som blir...
Antalet ben under utvecklingen varierar mellan 6-8.
Mellan dessa stadier behöver fästingen blod..
Denna livscykel kan ta upp till 5 år.
Fästingar överlever hårda vintrar under snötäcket.
Fästingen har få naturliga fiender.

Nu ska jag lägga mer ved i brasan!

Bye!

FOTO: Vår vackra minsting; KNALL!

2010-06-01

I vilken ända ska jag börja... Maj är en späckad månad. Kalasen avlöser varandra.

TOCKAMÅLA
Vackrast!
Nu blommar äppel- och päronträd. Aklejan visar knopp i rosa och blått, syrénen glädjer oss med vita och lila blommor. Hundkexen slår ut på ängen och lupinerna skvallrar om sommaren.
Bokskogens skirande grönska börjar övergå till sommarens gröna nyans.

Koltrasten i stuprännan ovan vår entré har fått ungar och i holk nr 3 hörs röster från hungriga fågelbäbisar.

Skogen är nu nere och utkörd, så när som på två retfulla träd som vi inte gett oss på än. Nu återstår plantning, sågning av plank och vedbearbetningen..

Att äga hus från början av 1900-talet förpliktigar. Att välja färger, lösningar och material som i minsta mån påverkar husets ursprungliga natur och att kombinera detta med att huset nu ska fungera för en "modern" familj, är ett tidskrävande men också roligt äventyr.

Idag har jag varit inne i Carlskrona Byggvårdsbutik för att köpa linoljefärg och penslar. Att besöka denna butik är både inspirerande och lärorikt! Rekommenderas!
(Jag kommer att uppdatera länksidan med adresser till sidor kring byggnadsvård.)

"Villaliv är i nöd och lust!"
 är en rubrik som jag fastnade för i en villatidning. Den lilla krönikan kan sammanfattas ungefär så här:
"Att äga ett hus kan liknas vid en relation. Villalivet kan i vissa stunder vara lustfullt och i andra stunder nöd. Ett gott råd inför husköp är att känna efter om man verkligen älskar huset med dess fel och brister. För det kommer kosta såå mycket tid, pengar och engagemang."

JAKT
Nu har vi äntligen börjat sköta åtlen i Mosseryd igen. Och vi har haft besök! Se mer under JAKT-sidan.

Vill också passa på att tipsa om att det numera finns ett "Nationellt viltolycksråd".Rådets hemsida är mycket informativ, fr.a. när det gäller organisationen kring viltolyckor, statestik och råd kring förebyggande åtgärder.

Jag vill vidarebefordra en varning till alla bilister: Det är nu i maj och början av juni som bl.a. årsgamla älgar stöts bort från sin mamma och vilset börjar vandra runt. Detta innebär en ökad risk för trafikolyckor och detta är statistiskt fastställt.

BRÖLLOP
I helgen var vi på ett riktigt "bonna-bröllop".
Stort, ståtligt och så himla trevligt!
Jag är fortfarande hänförd!
Inte nog med att paret är sällsamt passande för varandra.. Festligheterna ägde rum på Grönskogsgård vid Emåns-strand. Jag har aldrig varit på ett finare ställe! Gården har anor sen hundratals år och är omnämt som ägor till såväl Gustav Vasa som Heliga Birgitta. Gården är väl bevarad och i full drift. Får, hästar, fisketurism och ordinärt lant- och skogsbruk bedrivs. Att hyra in sig i ett "sädesmagasin" på gården rekommenderas!
Gården är också hem för bruden och nu även för hennes äkta hälft.
All LYCKA till ER!

KRAM! // Maria

2010-05-08

Hej!

Det var ett tag sen vi hörde av varandra här!

Egentligen skulle jag väl lägga upp gardiner, packa upp saker ur flyttlådor eller bära ris.... Klippa fruktträd kanske?

Men en liten paus här vid tangenterna kan jag väl unna mig?

Vi har alltså flyttat.
Äntligen har vi kommit "HEM"!
Allt är så fint här så jag vet inte vad jag ska säg. Mitt råd till er som är nyfikna på vårt lilla ställe är att besöka oss. Antigen är ni hjärtligt välkomna hit eller så kan ni få ett smakprov genom att besöka vårt fotoalbum som jag ska försöka uppdatera allt eftersom.

Micke har tvingats ta ledigt från snickrandet här hemma för att planta på jaktmarken i Skearyd. Ett bra sätt att betala jaktarrende - arbetsinsats istället för kronor!

Jag och hundarna unnade oss en promenad i duggregnet. Vår väg korsades av en älg. Jag lät hundarna följa spåret en bit. Bobby är fenomenal på spårarbetet. Trots att han inte fått spåra sen förra våren (?) så följde han älgslagen som om han gick i en korridor. Busenkelt för honom. Här är vi människor chanslösa. Vi avbröt spårandet efter bara 200 meter. Dels för att älgen då fortsatt över en leråker och inte minst för att det är fel säsong för att stressa dom vilda djuren.

För övrigt är det fint med hundarna. Bobby lever nästan sitt "vanliga, gamla liv". Promenerar långrundor med mig, busar i skogen och hoppar (med viss stelhet) upp i sängen (till husses förtret...) . Jag har nästan helt plockat bort hans medicinering och istället inhandlat ett Back-On-Track-täcke för inomhus- och sommarbruk. Har inte än övertygats om täckets läkande effekt. Är det verkligt bra eller mest bluff och båg? Jag ska försöka utvärdera. Men täcket är snyggt och välsytt och ger Bobby ändå skydd mot kyla och drag.

Spöket verkar fortsatt trivas hos sin nya husse. Vi blir ofta uppdaterade om Spökets liv och äventyr. Uppdateringar som verkligen glädjer oss!

Flocken här hemma är faktiskt lugnare nu när dom bara är tre. Det är lättare för oss att hinna med att ge dom den uppmärksamhet som dom gör sig så väl förtjänta av.

Stort grattis går till dagens namnsdagsbarn - ÅKE !!!

Ikväll ska vi se om filmen AVATAR. Jag rekommenderar starkt filmen! Egentligen gillar jag inte genren, den är lite av fantasy..
Men jag blev så gripen av de vackra miljöerna och budskapen som filmen levererade. Budskap om hur vi människor förstör planeten vi bor på men också att det är vi som kan ingripa och rädda! Budskap som ligger så rätt i tiden. Att filmen sen är ett tekniskt trolleri gör upplevelsen än mer magisk!

Nu kära vänner så ska jag lämna er igen. Jag ska ta på mig slittåliga kläder och pyssla vidare i trädgården. Medan jag släpar ris så ska jag...

...njuta av bokskogen som grönskar, primulan som lyser i rabatten, "teresian" som doftar ljuvligt. Jag ska glädjas av pionerna som pressar sig upp ur marken och lupinernas flikiga blad som skvallrar om hur fin vår äng kommer bli till midsommar. Mitt sällskap i trädgården är kvittrande småfåglar.  
Oj, va trevligt mitt liv är just nu!

TREVLIG HELG!

//Maria

2010-02-26

Fredag eftermiddag och helgen är här!

Micke är en vända till garaget och jag har sett fram emot att få sitta här i lugn och ro vid datorn. Dessvärre har vår internetleverantör inte lyckats få ordning på sin utrustning och jag är således fortsatt bortkopplad från omvärlden.
 Detta skriver jag ihop i ”word” så får jag väl klistra in det på hemsidan sen.

Hade jag haft internet igång så skulle jag kollat SMHIs 5-dygnsrapport innan jag uttalar mig om vädret. Men nog känns det att våren väntar bakom knuten?! Det känns i hela kroppen!  Dofter, ljuset, fågelkvitter. HÄRLIGT!!! Nu har vi överlevt nästan ett halvår med iskalla och grå dagar. Framför oss väntar grönska, blommor, bin, näktergal och salta bad! Nytt liv!

Jag är inte världsbäst på ornitologi. Men idag hade vi för första gången denna vinter besök av en domherre vid vår ”fågelmatbar”. Varför kommer dom först nu?

Ytterligare ett sjukt rådjur har lommat förbi här. Vintern tär hårt på gamla och mindre friska djur. Trots att här finns mat och skottade stigar på åkrarna så skördar vintern många liv bland våra ”vilda” grannar. För oss som har rådjur i frysen är det nog lämpligt att hushålla med detta fantastiskt goda kött. Till hösten bör inte lika mycket rådjur skjutas. Vintern decimerar beståndet och getter som lyckas överleva denna vinter har antagligen fått ”kasta” ett och annat kid för att klara sin egen livhanke.

Vårens ankomst firade jag i eftermiddag med att tvätta bilen. Äntligen! Alla som kan Caddy vet att låsmekanismen inte är vad den borde vara. Minsta lilla fukt i kombination med minusgrader gör tillvaron osäker. Dörrarna fryser fast. Ofta kan jag öppna bildörren utifrån men inte stänga. Att sitta i bilen och inte komma ut har också hänt. Mindre skoj faktiskt.  Men idag tog jag risken att väta min älskade bil. En välvårdad bil är en fröjd att sätta sig i! Personer som kör fräscha bilar vinner min respekt! Välvårdad ser väl inte min skrutt till bil ut att vara men efter en omgång med schampo och dammsuga så har jag gjort en snygg insats!

Förra helgen var vi och hälsade på Spöket. Han har kommit till ett gästvänligt och hemtrevligt ställe. Hans nya husse verkar vara en hyvens kille och Spöket pysslas om efter kärlekens alla regler. Tillsammans har dom redan påbörjat apporteringsträningen och uppladdningen inför gåsinvationen har således börjat. Spöket är numera bosatt på en gård längs ostkusten så gäss kommer han få roa sig med till leda!

Bobby hälsar att han mår fint! Lite stelt och ömt i kroppen ibland men i stort sätt så är han mycket bättre. Han har börjat ta sig upp i kökssoffan igen. Sitter och håller koll på grannskapet som passerar. Han tränar nu baklårsmuskulaturen med viktmanschetter. Denna träningsform hjälper honom att förbättra steget och således bygga nya muskler. Jag gissar att ni tycker jag är en fjolla som tosar så med min vovve. Men det är faktiskt intressant. Nu när vi har fått lägga mycket av vår tidigare träning på hyllan så är det givande att erövra kunskaper inom rehabilitering av hund.

Denna vecka har jag plockat pensionärspoäng! Jag har inhandlat en timer. Vi har haft ständiga problem med att komma ihåg att stänga av kaffekokaren, vilket har triggat mitt kontrollsinne. Många är dom gångerna jag har vänt bilen för att dubbelkolla så att huset inte brunnit upp. Men nu är denna ångest över. En timer är lösningen! Eller?

Jaha, nähe.. Nu har jag gått som katten runt het gröt länge nog.. Hållt er på sträckbänken…. Gett er ledtrådar.. Sagt A men inte B…. Är ni beredda? Håll i er::::

Vi har köpt hus!!!

Om mindre än en månad så flyttar vi in på nya stället! En liten gård, norr om Fågelmara mot kusten till, står och väntar på vår ankomst. Charmigt hus från 1912, bodar fulla med minnen från svunnen tid, trädgård med hopp om mycket frukt och blom, äng och skogsbacke. Kan det bli bättre?

Ibland känns detta nya äventyr mer som en mardröm. Lån, banankartonger från golv till tak, adressändring och flyttstädning.

Men oftast känns det som om en dröm håller på att gå i uppfyllelse. Äntligen ett eget ställe att få rota sig på. Plantera rosenbuskar och köpa hönor. Få strosa i egen bokskog och bygga en solskensbänk på egen blomsteräng. Möjligheterna är tusen!

Men hu. Vågar knappt säga detta högt, att vi köpt hus. Rädd för att en meteorit ska hinna före oss till vårt nya hem.  Nu hoppas jag att ni alla håller tummarna för att lyckan går vår väg!

Ha en fantastisk helg!

Hälsningar fr Maria

2010-02-11

Tjena!

SNÖ. SNÖ...
Är vi inte lite trötta på att pressa ner oss i termobyxor och skotta fram bilen? När ska vintern ge sig? Tydligen är nytt snöoväder på väg in mot vår lilla landsända. Men men. Vi kommer i alla fall uppskatta våren än mer än vanligt!

Torsdagsstädningen är avklarad. Jag har "pli" på min karl! Eller rättare sagt: Jag har haft tur som hittat en så jämställd karl.. Eller? Han tycker kanske om mig en gnutta???

Micke softar framför ny tv-serie om vampyrer. Jag har viss självinsikt; min fantasi är det inget fel på... Det blir lugnast för oss alla om jag sitter här i köket; långt från skräckscenerna. Det blir bäst för hundarna också.. Annars riskerar promenaderna i skummet att brinna inne.

Hundarna tuggar på nyinköpta ben. Bobby kom precis och meddelade att han redan ätit upp sitt. Han ska alltid vara snabbast!

Det är en bra dag idag!
Tandläkaren friade mig från smärtsamma och kostsamma behandlingar. Jag fick färgglad kopia med mig hem, över mina gaddar, så jag ska veta var jag ska fila lite extra med tandborste och -tråd.
Citronvatten är tydligen rena fördärvet för "bissarna". Betänk det nästa gång ni ska låtsas vara sunda! VANLIGT VATTEN - är det enda man kan leva på om man ska hårddra min tandläkares råd... Skämt och sido! Jag har den bästa tandläkaren man kan tänka sig! Tänker på honom minst två gånger per dag....

SPÖKET har flyttat....

Känns tomt och fattigt utan honom...
Men rapporter från hans nya hem tyder på att han har anpassat sig väl till sitt nya liv. Det FANNS tydligen katter dit Spöket flyttade. Vi är inte lika säkra på att de har anpassat sig lika bra till sin nya familjemedlem. Enligt rapport så var Spöket lite väl "hård i munnen" när han skulle bekanta sig med kisarna.. Ups!

Jakten med hund är nu slut för denna säsong.
Både enligt kalendern och med tanke på vädret.
Nu får hundarna vila... Till deras stora besvikelse.
Skotte och Knalle avslutade jaktåret med några riktigt fina drev på hjort vid jakt på Marielund. Husse kom hem stolt som en kyrktupp!

Viltvården fortsätter. Bobby och jag har burit ut mat till fasaner, duvor och änder idag. Änderna har hittat lite flytande vatten här i bäcken som rinner förbi vår altan. Trevligt!
Dessvärre har vi hittat ett dött rådjur.... Troligtvis var det djuret som kom invinglandes här på tomten för ett par veckor sedan. Skrev om det under "JAKT".  Trist......

Bobby och jag har besökt Blekinge Smådjursklinik. Gisses vilka trevliga människor som jobbar där! Jag blev dock uppläxad:
"-Du måste slappna av! Du säger till hunden att det är läskigt att vara här. Släpp kopplet och luta dig tillbaka på stolen!".
Så gjorde jag och i samma stund som jag började andas igen så startade Bobbys pusskalas med veterinären... ! Tror allt att de blev lite charmade av min Prick!


Jag åkte till veterinären för att få en statuskoll på Bobbys muskulatur och lite nya träningstips. Kort sagt så är han fräsch i kroppen. Massage och stretch har gjort honom gott! Uppvärmning, massage, stretch och värme är viktiga ingredienser i Bobbys liv nu och framöver.
Tidskrävande men det är roligt och mysigt också!
Bobby blir bara mysigare och gosigare för varje dag som går.
Äckligt, att man kan tycka om en hund så mycket. Vet att många tycker att jag är alltför fäst vid honom. Och jag kan bara hålla med......
Men det är inget jag tänker ändra på.

Härom dagen var Bobby med på mitt jobb för första gången. (Visst har jag ett kanonjobb!) Naturligtvis skötte han sig bättre än väntat! Tyst och stilla låg han vid sidan om mitt skrivbord. Han hejade lite försynt på kollegor som ville lära känna honom och han struntade sonika i dom som inte var intresserad av hans sällskap. Precis som en artig hund ska!

Men Bobby knorrade lite över att behöva ligga på en tunn fäll. Så nu har jag gjort slag i saken och köpt en "resebädd" till honom. Se bilden här intill och i albumet. Vill faktiskt rekommendera detta inköpet! Bädden är stor, mjuk och vikbar! Spännen som håller ihop delarna och bra handtag. Antagligen inte bästa bädden för blöta och skitiga hundar men om man har dalmatiner så funkar det ju bra!   RUSTA i Karlskrona har mer bra saker än jag många gånger förväntar mig. Toppen!

Nu skulle jag försöka skriv om nåt som inte handlar om hundar.



Inhandlat tvättmaskin och såg/kap...!
Fick massor av rödfärg i julklapp..!
Dagdrömmer om klängrosor och perennrabatt!
Längtar till att bokskogen börjar skira i grönt!

Nyfikna???? Ge er till tåls!



Karlar!!!!
- Glöm för allt i världen INTE att det är:
"Alla Hjärtans Dag" på söndag.

Här är vi tjejer inte så jämställda va?
Skäm bort oss!
Ni kommer inte att ångra er!


Ni som följt mina inlägg vet att jag bitvis sitter uppe om nätterna och läser. Nu är boken om vildsvin slut och jag har gått över till "Svenska Skratt- Mer än 3000 roliga historier".
(Att läsa vitsar inför natten har visat sig vara ett bra knep! Micke som försöker sova är dock inte lika glad över att jag ligger och skrattar långt in på småtimmarna...)

Här kommer ett smakprov:

Norrmannen gick in i butiken och bad om fyra dussin malkulor.
-Jamen, protesterade biträdet, ni köpte ju fyra dussin igår?
-Javel, sa norrmannen, men de forbannede malen er så svåre at ramme.


Hej då och Stort Tack
för att Ni delat denna stund med oss!

P.S. Bobby tackar för bidraget till mattes konto! Avsändare okänd? Men jag gissar att avsändaren är trogen läsare här så vi vill passa på att TACKA så HJÄRTLIGAST!!!

2010-01-24

Hej igen!

Söndagskväll.
Jag och min prickige son sitter och myser i soffan.
En vecka ska sammanfattas och en ny ska planeras.

Ytterligare en
kall, vit och ack så vacker
vintervecka har passerat. Fåglarna kvittrar redan upp sig inför våren men det verkar som om både fåglarna och vi får ge oss till tåls.

Micke sitter på pass ikväll.
Jag fryser när jag tänker på det.
Men det är alltid lika spännande.
Kommer han hem med nåt ätbart?


Lilla dvärgschnausern Betty har varit här på besök idag. Trots storleksskillnaden lekte hon och Bobby bra ihop. Hon är van vid tuffa lekar och Bobby har börjat lära sig att anpassa leken efter kompisens storlek. Han har insett att en liggande position leder till mer lek när kamraten är liten till växten.

Familjens "Spöke" kommer kanske snart att flytta ifrån oss.

Det är med blandade känslor som vi nu bestämt oss för att försöka hitta ett nytt bra hem åt honom. Spöket har fått chansen ytterligare en jaktsäsong att visa att han vill och kan jaga klöv- och annat småvilt. Men vi kan inte se att han presterar enligt våra förväntningar. Dessvärre verkar han istället försvåra arbetet för Skott.  

Nu hoppas vi kunna hitta ett nytt kärleksfullt hem där Spöket får all den uppmärksamhet och kärlek som han förtjänar.
En trevlig och i högsta grad potentiell ny husse till Spöket hälsade på här igår. Hans ambition är att hitta en fyrbent kamrat att dela soffa och fågeljaktsupplevelser med. Vi tror att han och Spöket kommer bli ett bra par. Med tanke på alla "vettar" som Spöket apporterade hem i höstas så tror vi starkt på att han kan utveckla sina anlag för apportering. Spöket bor kvar hos oss ytterligare nån vecka. Därefter är tanken att han ska få prov-bo hos sin nya husse.

Jag saknar redan Spöket.... Men men.. Vi har inte tid, plats och råd med hur många hundar som helst. Jakthundarna måste "förtjäna" sitt uppehälle här. Så är den bistra sanningen.  


Knalles trampdyna har förresten läkt ihop fin-fint!
Jag trodde aldrig att det jacket skulle kunna läka ihop så fint. Men med mirakelmedel från veterinären, ett antal omläggningar och Knalles egna tvättningar så syns nu inte ens ett ärr! 

Under veckan som kommer ska Bobby och jag till veterinären på Blekinge Smådjursklinik i Nättraby. Dom har lovat att hjälpa mig komma med goda ideér om hur jag kan hjälpa Bobby att hålla sig i bästa tänkbara form. Jag hoppas att dom kan vara ett bra alternativ till kontakten vi haft med Djursjukhuset i Kalmar. Det är lite toklångt att åka till Kalmar... 

Peppar-peppar så mår Bobby rätt hyfsat nu. Kylan gör dock att vi tvingas hålla oss inomhus ca 23,5 timmar per dygn...
Men Bobby verkar inte deppa över att få spendera mer tid i soffan. Dessutom har han fått nya roliga aktiveringsleksaker! 
Min kondition har dock aldrig, i HELA mitt liv, varit sämre....

Nu ska det lagas söndagsmiddag till åtta individer... Två- och fyrbeningar blir konstigt nog hungriga samtidigt!?

Avslutningsvis kommer här ett busenkelt förslag på "gott-gott" till söndagsfikat:

Kornflakeskakor

Koka ihop:
100 g margarin
1 dl socker
1 dl sirap
3 msk kakao

Blanda i:
3-4 dl kornflakes
1 tsk vaniljsocker

Häll upp blandningen i 12 stycken bullformar.
Låt kakorna svalna.
Sätt in dom en kort stund i frysen innan severing.

MMMmm!


// Mmmaria


 

2010-01-19

Hej Alla Gamla, Unga och Nya vänner!

Nu är nya årets fräschet redan grådaskig.
Julledigheten är glömd, nyårlöftena brutna och plånboken som tunnast. Enligt foskning så har vi just avverkat
årets deppigaste dag.
 

MEN!
Om årets deppigaste dag är avverkad - så kan det ju bara bli bättre!


Här händer det alltid grejer...

Härom dagen försökte jag flytta på en stenmur. Det gick ganska bra. Några bumlingar lyckades jag allt baxa runt...
 Bilen som jag använde mig av till detta blev inte riktigt lika lycklig. Nosen blev rejäält inknycklad och rumpan fick sig en liten klatsch...
Tack och lov har jag två mycket kompetenta och hjälpsamma mekaniker i familjen! Nu är den bilen finare än innan mötet med stenmuren..
Till saken hör att vi köpt denna bil för att använda medan Mickes vanliga bil är på verkstad, efter älgkrocken....
 
Nåväl; även vid denna olycka så klarade alla levande själar sig utan fysiska skador.


Det blir faktiskt inte mer idag.
Nu ska hundarna ut en sväng innan natten och Micke behöver hjälp med att mala kött. En "leabruten" dovhjort ligger just nu på köksbordet.

Eftersom dagen kanske varit deppig för er så avslutar jag med en lustig historia på tema "Män & Kvinnor".

Evert var skärrad då han den här kvällen mötte polarna i baren.
-Jag har fått brev från en kille som hotade mig till livet. Om jag inte lät hans fru vara i fred så skulle han skjuta mig!
-Lugn, sa polarna. Det är väl bara att låta henne vara i fred.
Evert svarar:
-Men han skrev ju inte sitt namn!

Bye!
// Maria